Labrador Lyrics

Min uppväxt var många soliga dar
I ett ombonat hem med en mor och en far
Fyllt med glädje och skratt
Varje dag, varje natt
Oviss om den demon som mig sedan besatt

En liten tår i ett litet öga
Blank som en sjö utan bris, utan regn
Torkar så snabbt i en kärleksfull famn
Och en okunnig mun börjar skratta igen

Dessa skyddade år som en epilog står
Till den naiva glädje jag aldrig mer får
Och den kärlek som brann
I mitt hjärta var sann

Jag såg aldrig mer till den sen den dagen den försvann
Sen den dagen den försvann
Ett öga som lyser med känslokall glöd
Ett avtrubbat sinne som sett och förstått
En kärlsfull famn gör mig ingenting gott
Nekrosen i själen alltför långt nått

Så min mun - fast den ler - och mitt öga som ser
är blott döda signaler - förstår dem knappt mer
De förgrep sig på mig - fängslade mina lemmar