Hädanfärdens mörkergång Lyrics

Se hur gråbleka former tecknar sina mönster
Ödesmättade former som nu kväver solen
Ljuset förkastats av trädens krökta fingrar
Hör nu natten kalla på sina ljusskygga unga

Nejden antar nu en annan skapnad
Klang och nyanser tynar sakta undan
Ett obehagligt lugn besätter ens inre
Dunkel antar form bortom sinnlig fantasi

Rädslan måtte förskjutas ur ens sinne
Skuggfylgjor omfamnar ben och tunga
Minns megin flöda genom blodet
Då kliven för avsikten leder bortom bävan

Förhäxande toner sprungna ur ovigd natur
Ljudlösa, bara fötter, vandrar sin mörkergång
Genom hädanfärdens dimmor de nu far
Obundna till livet, förnekade det slutliga slutet

"Du, väsen från Norr, jag hälsar eder
Förtälj mig om visdom bortom ålder och död
Förankra mig i dina dunkla och iskalla kättingar
Räsvelg, fyll mina lungor med din iskalla vind"

Känn trumman pulsera, skälva mellan skugga och skimmer
Hör ordlösa toner, eka mellan tid och rum
Träd fram, så träd fram, stig ur griftens lönndom
Gränsla, så gränsla mitt sinne, besätt min kropp som boning
Om jag så måste tillintetgöras
Om jag så måste tillintetgöras